Just nu känns min lila 2a så sjukt stor! ensamheten här kan ibland vara underbar, men den kan också vara förjävlig. På senaste tiden har den varit väldigt stor och ensam, jag har märkt att jag mer och mer har omedvetet undvikit att vara här själv så mycket det går. Har tagit med mig ombyten för träning osv när jag åkt härifrån på morgonen just för att slippa komma hem till en tom lägenhet.

Det är absolut inge fel med att bo själv egentligen! jag älskar verkligen min lägenhet, det är väl bara det att jag just nu hamnat i en sån här skitperiod när det inte riktigt passar sig. Det kommer nog också över en mer nu när man är arbetslös och inte träffar alla underbara människor varje dag från jobbet. Det blir liksom att man är ensam lite för mycket för att det ska kännas skönt med att vara just ensam. Samma med det här idag att det är fredag, också en grej som blir annorlunda när man inte jobbar! Jag är verkligen en person som lever för just fredagar annars, allt känns så underbart och det finns inget som kan förstöra just fredagskänslan! Men idag när jag gick upp fanns det ingen underbar känsla, eller ett sånt där underbart lyckorus som man annars har på en fredag när man vaknar. Det fanns ett tillfälle idag då jag verkligen var sådär lycklig. Men när det tillfället sen var över kom den där klumpen som ett brev på posten.. Undrar varför det är så mycket lättare att känna denna otrevliga känsla än att känna glädje.

Det är nog den där lilla paniken man har inom sig också om hur/var/när allt ska hända eller inte hända och man inte har en aning om hur framtiden kommer se ut. Nej detta var inget tyck synd om mig inlägg så tro inte det! kände bara för att skriva ur mig lite. Nu ska jag nog ta och stänga ner datorn, sätta på lite musik och försöka sova och hoppas på ett bättre humör imorgon.

Just nu känns min lilla 2a så sjukt stor! ensamheten här kan ibland vara underbar, men den kan också vara riktigt skrämmande. På senaste tiden har den varit väldigt stor och ensam, jag har märkt att jag mer och mer omedvetet undvikit att vara här själv så mycket det går. Har tagit med mig ombyten för träning osv när jag åkt härifrån på morgonen just för att slippa komma hem under dagen till en tom lägenhet.

Det är absolut inge fel med att bo själv egentligen! jag älskar verkligen min lägenhet, det är väl bara det att jag just nu hamnat i en sån här skitperiod när det inte riktigt passar sig. Det kommer nog också över en mer nu när man är arbetslös och inte träffar alla underbara människor varje dag från jobbet. Det blir liksom att man är ensam lite för mycket för att det ska kännas skönt med att vara just ensam. Samma med det här idag att det är fredag, också en grej som blir annorlunda när man inte jobbar! Jag är verkligen en person som lever för just fredagar annars, allt känns så underbart och det finns inget som kan förstöra just fredagskänslan! Men idag när jag gick upp fanns det ingen underbar känsla, eller ett sånt där underbart lyckorus som man annars har på en fredag när man vaknar. Det fanns ett tillfälle idag då jag verkligen var sådär lycklig. Men när det tillfället sen var över kom den där klumpen som ett brev på posten.. Undrar varför det är så mycket lättare att känna denna otrevliga känsla än att känna glädje.

Det är nog den där lilla paniken man har inom sig också om hur/var/när allt ska hända eller inte hända och man inte har en aning om hur framtiden kommer se ut. Nej detta var inget tyck synd om mig inlägg! kände bara för att skriva ur mig lite. Nu ska jag nog ta och stänga ner datorn, sätta på lite musik och försöka sova och hoppas på ett bättre humör imorgon.